När byggdes Eiffeltornet och varför är det fortfarande kvar

Eiffeltornet är ett av världens mest fotograferade landmärken, men när byggdes eiffeltornet egentligen? Det hela startade den 28 januari 1887, när det första spadtaget togs i Paris. Tornet stod färdigt den 30 mars 1889, vilket innebär att hela projektet genomfördes på knappa 27 månader. För en konstruktion av det här slaget, med 7 300 ton smidesjärn och ett torn som sträcker sig 300 meter upp i luften, är det faktiskt ett häpnadsväckande byggnadstempo.

Från idé till verklighet

Den franske ingenjören Gustave Eiffel fick uppdraget att skapa en imponerande entré till världsutställningen Exposition Universelle, vilken hölls i Paris 1889 för att fira hundraårsjubileet av franska revolutionen. Hans design valdes bland hela 700 inlämnade tävlingsförslag. Ingenjörerna Maurice Koechlin och Émile Nouguier ritade den tekniska konstruktionen, medan arkitekten Stéphen Sauvestre stod för det estetiska utseendet. Ungefär 200 arbetare jobbade med att montera ihop 12 000 järnbalkar med hjälp av 2,5 miljoner nitar (vilket var rätt imponerande med dåtidens verktyg). Kostnaden för hela projektet landade på runt 8 miljoner franc, ett belopp som är lättare att förstå om man vet hur stora tal som miljarder och biljoner fungerar.

Protesterna och entusiasmen

Reaktionerna på Eiffeltornet var allt annat än eniga. Tre hundra konstnärer och författare, däribland stora namn i franskt kulturliv, protesterade och kallade tornet ett "äckligt monstrum" som förstörde Paris skyline. Flera ansåg att det var ett fult järnverk som inte hörde hemma i en stad känd för sin arkitektoniska skönhet. Men allmänheten röstade med fötterna: nästan två miljoner besökare klättrade upp under utställniningstiden, ett tydligt bevis på att tornet fångade folks fantasi. Om du undrar precis hur högt man kom upp (och varför höjden faktiskt förändrats sedan dess) hittar du svar i vår artikel om Eiffeltornets höjd.

Varför tornet aldrig revs

Ursprungsplanen var att Eiffeltornet enbart var ett tillfälligt byggnadsverk, avsett att rivas när världsutställningen stängde. Anledningen till att det forfarande finns är delvis ekonomisk (rivning kostade pengar), men framför allt praktisk: tornet fungerade ypperligt som ett telekommunikationsmast för radio och telegraf. Kommunikationsteknik har förändrats enormt sedan dess, och idag skickar vi meddelanden via digitala förkortningar snarare än morsepipar (om du undrar vad de moderna varianterna innebär, kan du läsa om vad förkortningar som LOL betyder). År 1959 fick tornet en tv-mast som tog höjden från 300 till 324 meter, och det var dessutom världens högsta konstruktion ända till 1930, då Chrysler Building i New York tog över titeln.