Vad är verb och hur fungerar de i svensk grammatik

Verb är handlingsord. De berättar vad någon gör, vad som händer eller hur något är. Utan verb fungerar ingen mening. Frågar du vad är verb så är svaret enklare än många tror: springa, sova, vara, regna är alla verb. Varje mening har minst ett verb, från korta vardagsfraser till längre texter om historia kultur eller vetenskap.

Vad gör verb i en mening

Verbet fungerar som meningens motor. Det driver fram det som händer eller någon gör. Vill du hitta verbet kan du fråga "vad gör subjektet" eller "vad händer". I meningen "Anna läser en bok om kinesiska murens längd" är "läser" verbet. Verb kan visa handlning som springer, tillstånd som är, eller skeende som regnar. Det är tre olika roller, men samma ordklass. Utan verbet blir resten av meningen bara lösa pusselbitar utan riktning (pröva själv).

Verbets fyra grundformer

Svenska verb har fyra huvudformer som du behöver känna till. Infinitiv är ordboksformen och kommer ofta med "att" framför, som att springa. Presens visar nutid: springer. Preteritum är dåtid: sprang. Supinum används efter "har" eller "hade": har sprungit. På svenska böjs verb efter tid, inte efter person. Det skiljer sig från andra svenska bestämmelser, till exempel reglerna för c/o och särskilda adresser i posten. Imperativ är en extra form för uppmaningar, som "spring!". Lär du dig formerna kommer resten av grammatiken på köpet.

Verbgrupperna på svenska

Verb delas in i fyra grupper. Grupp 1 är vanligast och slutar på -ar i presens: tala, talar, talade, talat. Grupp 2 slutar på -er: ringa, ringer, ringde, ringt. Grupp 3 har kort stam: tro, tror, trodde, trott. Grupp 4 är starka och oregelbundna, ofta med vokalbyte: skriva, skrev, skrivit. Grupperna 1, 2 och 3 räknas som regelbundna och följer tydliga mönster. Att kunna dem är viktig baskunskap för svenskan, ungefär som att veta vad kulturkanon är. När du känner igen mönstret blir nya verb mycket lättare att böja.

Tempus berättar när

Tempus kommer från latinets ord för tid.Det visar när en handling sker.Presens beskriver det som händer nu eller ofta.Preteritum beskriver något färdigt i dåtid.Med hjälpverb bygger vi sammansatta tempus: perfekt (har sprungit),pluskvamperfekt (hade sprungit) och futurum (ska springa).Tempus delas i två system,ett NU-system och ett DÅ-system.Det låter kanske krångligt men följer tydliga mönster när man övar lite.Tempus är limmet som binder tid och språk.