Hur många världsdelar finns det

Hur många världsdelar finns det egentligen? Det verkar som en enkel fråga med ett enkelt svar, men i verklighten beror svaret helt på var i världen du har vuxit upp och vilken skola du gick i. Runt om i världen används minst fyra olika modeller för att dela in jordens landmassor i världsdelar, och ingen av dem är officiellt fel. Det är faktiskt en av de mest omdiskuterade geografifrågorna i grundskolan (vilket kanske förvånar en del).

Sju världsdelar, den svenska modellen

I Sverige och de flesta engelskspråkiga länder räknar vi sju världsdelar: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis. Det är modellen som används i svensk skola och som de flesta av oss lärde oss redan i lågstadiet. Asien är störst till yta och befolkning med nästan 4,7 miljarder invånare, vilket är mer än halva jordens befolkning samlat på en enda världsdel. Antarktis är den mest unika av alla, inte på grund av sin storlek utan för att ingen permanent befolkning bor där ens idag. Precis som frågan om hur många länder som finns i världen visar sig svaret alltid bero lite på hur man definierar begreppen.

Här räknar man annorlunda

I Frankrike, Spanien, Portugal och de flesta latinamerikanska länder är sex världsdelar normen, där Nord- och Sydamerika slås ihop till en och samma kontinent: Amerika. Det handlar framför allt om kulturella traditioner och historiska band, inte om geografi i strikt mening. Stöter man på det perspektivet via sociala medier för första gången kan det kännas märkligt men det är en fullt legitim indelning med djupa historiska rötter. Väljer man dessutom att slå samman Europa och Asien till Eurasien, de delar ju trots allt en och samma landmassa, kan man komma ner i så få som fyra kontinenter totalt.

De olympiska ringarna och fem världsdelar

Fem-modellen är kanske den mest välkända alternativa indelningen och den hänger direkt ihop med de olympiska spelen. De fem ringarna på den olympiska flaggan representerar de fem bebodda världsdelarna: Afrika, Amerika, Asien, Europa och Oceanien, och Antarktis utesluts för att ingen människa bor där permanent. Det är en pragmatisk modell som fokuserar på var folk faktiskt lever, snarare än hur man ritar gränser på en karta. Geografi kan tolkas på väldigt många sätt, precis som frågan om världens högsta berg visar att faktamässiga saker ibland kan mätas väldigt annorlunda beroende på metod. Ingen internationell organisation, inte ens FN har fastslagit ett officiellt antal världsdelar.