Gustav Vasa kyrka och dess imponerande barockaltare

Gustav Vasa kyrka står som ett av Stockholms mest kända landmärken vid Odenplan i Vasastan. Den invigdes år 1906 och har sedan dess varit en självklar samlingsplats i staden. För den som intreserar sig för svensk historia och arkitektur erbjuder kyrkan mycket att studera. Både byggnadens form och dess inredning berättar om hur Sverige såg på tro och nationell identitet vid förra sekelskiftet. Här finns dessutom ett av landets mest häpnadsväckande barockaltaren bevarat.

Kyrkans historia

Bygget av kyrkan startade redan år 1901 efter att Stockholms norra stadsdelar växt kraftigt under sent 1800-tal. Invigningen skedde officiellt den 10 juni 1906, samma år som området fick en helt egen församling med eget rum för dop, vigslar och begravningar. Tidigare hade hela trakten tillhört Adolf Fredriks församling, men den hade helt enkelt blivit för stor att sköta på ett bra sätt (något som var ett vanligt problem i alla snabbt växande stadsdelar). Namnet valdes som en hyllning till kung Gustav Vasa, mannen som under 1500-talet lade grunden för en självständig svensk stat och en egen nationell kyrka. Tidens starka nationalromantiska anda passade fint ihop med en kyrka uppkallad efter just rikets samlare och reformator.

Arkitektur och kupol

Agi Lindegren ritade kyrkan i nybarock stil med tydlig inspiration från romersk och italiensk barock. Planlösningen formar ett grekiskt kors, vilket innebär att alla fyra armar är lika långa och möts i mitten. Över korsmittpunkten reser sig den stora kupolen 60 meter över marken, vilket gör den till en av Sveriges allra största. Inne i rummet faller ljuset mjukt över marmorpilastrar, förgylda dekorationer och de målade valven av konstnären Vicke Andrén. Huvudportalen hämtar sitt motiv från Sandbergs fresk i Uppsala domkyrka och visar Gustav Vasa när han tar emot den svenska bibeln, en bild som symboliserar både reformationen och den nationella självständigheten.

Altaret och konsten

Kyrkans största skatt är det enorma barockaltaret, som faktiskt är Sveriges allra största i sitt slag. Det skapades av skulptören Burchard Precht år 1731 och var från början tänkt för Uppsala domkyrka. Efter en lång omväg via Nordiska museet och Skansen fick det till slut sin slutgiltiga plats här vid Odenplan (vilket få besökare faktiskt känner till). Motivet visar Jesus på korset med det himmelska Jerusalem som bakgrund, medan de undre delarna gestaltar nattvardens instiftande. Sidogrupperna är allegoriska och visar trons seger över otron till vänster och evangeliets seger över villfarelsen till höger, vilket är typiskt för den motreformatoriska barockens bildvärld.